Tungstén
Tungstén, utawi wolfram,[8][9] silih tunggil datu kimia antuk simbol W miwah wilangan atom 74. Tungstén punika logam langka punika katemuin alami ring Gumi akéh manados senyawa antuk datu. Punika kaidéntifikasi manados datu anyar warsa 1781 miwah kapertama kaisolasi manados logam warsa 1783. Wiji sané penting rumasuk tungstén, skilit, miwah wolframit, miwah ungkur kasilihang datu aran tiosan.
![]() | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tungstén wolpĕram· | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Pabaosan | /ˈtʌŋstən/ | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Aran tiosan | wolfram, kawacén: /ˈwʊlfrəm/ (WUUL-frəm) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cingakan | petak klau nyalang | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bobot atom standar Ar, std(W) | 183.84(1)[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tungstén ring tabél périodik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Wilangan atom (Z) | 74 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Watek | golongan 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Période | période 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Blok | blok-d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Konpigurasi éléktron | [Xé] 4f14 5d4 6s2[2] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Éléktron per kulit | 2, 8, 18, 32, 12, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cecirén pisik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Pase ring STP | padet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Titik lebur | 3695 K (3422 °C, 6192 °F) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Titik didih | 6203 K (5930 °C, 10706 °F) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kapadetan (nampek s.r.) | 19.25 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ri kala éncéh (ring t.l.) | 17.6 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Panes fusi | 52.31 kJ/mol[3][4] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Panes panguapan | 774 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kapasitas panes molar | 24.27 J/(mol·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tekanan uap
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cecirén atom | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Paindikan oksidasi | −4, −2, −1, 0, +1, +2, +3, +4, +5, +6 (oksida asam tenga) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kaéléktronégatipan | skala Pauling: 2.36 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Wasa ionisasi |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Jeriji atom | émpiris: 139 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Jeriji kovalén | 162±7 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Garis spéktral saking tungstén | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cecirén liyanan | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Rupa alami | primordial | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Struktur kristal | kubus mapusat badan (bcc) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kagelisan swara pales tipis | 4620 m/s (at r.t.) (annealed) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ékspansi térmal | 4.5 µm/(m⋅K) (at 25 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Konduktivitas térmal | 173 W/(m⋅K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Resistivitas listrik | 52.8 nΩ⋅m (ring 20 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
bacakan magnétik | paramagnétik[5] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Karentanan magnétik molar | ×10−6 cm3/mol (298 K) +59.0[6] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Modulus Young | 411 GPa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Modulus Shear | 161 GPa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Modulus Bulk | 310 GPa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Rasio Poisson | 0.28 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kakatosan Mohs | 7.5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kakatosan Vickers | 3430–4600 MPa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kakatosan Brinell | 2000–4000 MPa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nomor CAS | 7440-33-7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Lelintihan | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Panemuan miwah isolasi kapertama | Juan José Elhuyar and Fausto Elhuyar[7] (1783) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kaaranin olih | Torbern Bergman (1781) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotop utama tungstén | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
PustakaUah
- ↑ Méija, Juris; et al. (2016). "Atomic weights of the elements 2013 (IUPAC Technical Report)". Pure and Applied Chemistry. 88 (3): 265–91. doi:10.1515/pac-2015-0305.
- ↑ Berger, Dan. "Why does Tungsten not 'Kick' up an electron from the s sublevel ?". Bluffton College, USA.
- ↑ Mal:CRC90
- ↑ Tolias P. (2017). "Analytical expressions for thermophysical properties of solid and liquid tungsten relevant for fusion applications". Nuclear Materials and Energy. 13: 42–57. arXiv:1703.06302. Bibcode:2017arXiv170306302T. doi:10.1016/j.nme.2017.08.002. S2CID 99610871.
- ↑ Lide, D. R., ed. (2005). "Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds" (PDF). CRC Handbook of Chemistry and Physics (édisi ka-86th). Boca Raton (FL): CRC Press. ISBN 978-0-8493-0486-6. Kaarsipin saking versi asli (PDF) tanggal 2011-03-03.
- ↑ Weast, Robert (1984). CRC, Handbook of Chemistry and Physics. Boca Raton, Florida: Chemical Rubber Company Publishing. p. E110. ISBN 978-0-8493-0464-4.
- ↑ "Tungsten". Royal Society of Chemistry. Royal Society of Chemistry. Kaaksés 2 Méi 2020.
- ↑ wolfram on Merriam-Webster.
- ↑ wolfram Archived 2018-11-21 at the Wayback Machine on Oxford Dictionaries.
Pranala jabaUah
Wikimédia Commons ngelah média sané matopik Tungsten. |
Cingak informasi manut tungsten ring Wikikruna. |
- Properties, Photos, History, MSDS
- CDC – NIOSH Pocket Guide to Chemical Hazards
- Tungsten at The Periodic Table of Videos (University of Nottingham)
- Picture in the collection from Heinrich Pniok Archived 2010-03-18 at the Wayback Machine
- Elementymology & Elements Multidict by Peter van der Krogt – Tungsten
- International Tungsten Industry Association